Pressmeddelande från föreningen Norden i Örebro

Nordens dag firas i alla de nordiska länderna i dag den 23 mars. Dagen uppmärksammar Helsingforsavtalet som regeringarna undertecknade just den 23 mars 1962. I år är det 50 år sedan avtalets tillkomst. Örebro kommun uppmärksammar det med att flagga med alla nordiska flaggor i dag vid Stortorget.

Helsingforsavtalet är grunden för det nordiska samarbetet inom en rad områden. Det gäller bl a kulturellt, rättsligt, ekonomiskt och socialt. En av de viktigaste är rätten för nordiska medborgare att arbete och bosätta sig i ett annat nordiskt land.

Det nordiska samarbetet har inte alltid varit självklar. De nordiska ländernas historia innehåller såväl krig som förtryck av minoriteter. I dag känns detta avlägset och otänkbart. De nordiska samhällena uppfattas av många som en modell för demokrati och välfärd.

Europa söker idag sin roll i en snabbt föränderlig värld. Globaliseringen och hoten mot vår livsmiljö kräver ett starkare, globalt samarbete.

Vad är det som är så speciellt med de nordiska länderna?

I internationella jämförelser, inte minst i World Economic Forums jämförelseindex återfinns de nordiska länderna nästan alltid långt fram. I ett metaindex som är en jämförelse av sexton olika index (konkurrenskraft, produktivitet, tillväxt, livskvalitet, välstånd, jämställdhet osv) toppar de fyra nordiska länderna – Sverige, Norge, Danmark och Finland – listan. (Tällberg Foundation, 2009).

Det faktum att de nordiska länderna klarade sig förhållandevis bra under den senaste finanskrisen verkar till stor del bero på den djupa kris som regionen gick igenom på 1980- och 1990-talen. Under dessa kriser förnyade och moderniserade de nordiska läönderna sina respektive ekonomier på sätt som ibland bröt mot tidigare regel- och skattesystem.

Kombinationen av extrem individualism och en stark stat skapar grogrund för en effektiv marknadsekonomi. Jämställdhet mellan könen har resulterat i både högre födelsetal och större deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden än i andra delar av Europa.

Ekonomiska prestationer gynnas också av låga transaktionskostnader, vilka i sin tur beror på social tillit, att man följer lagar och regler och av att korruptionen inte är utbredd. I vissa studier (World Value Surveys Europabarometer ESS, EVS) är det de mest moderna och mest individualistiska länderna, och då särskilt de nordiska, som kännetecknas av denna utbredda sociala tillit.

När EU idag skakas i sina grundvalar på grund av eurokrisen har det uppstått rörelser för att stärka det nordiska samarbetet. I det utvidgade EU har ju ett enskilt nordiskt land ganska svag stämma. Däremot om Nordens 25 miljoner invånare talar med en röst, så lyssnar fler på oss.

Helsingforsavtalet texter präntade för 50 år sedan är i högsta grad aktuella än i dag – oberoende av EUs framtida öden kommer de nordiska länderna vara tätt knutna till varandra.

Tage Erlander, svensk statsminister när Nordiska rådet bildades 1952 och kanske inte någon hängiven nordist, skrev så här i sina dagböcker om det nordiska samarbetet: »Betydelselöst om det realiseras. Livsfarligt om det inte blir av!« Men så betydelselöst har nu inte Norden visat sig vara, och oberoende av politikernas skiftande intällningar så har det folkliga stödet för det nordiska samarbetet alltid överglänst sympatierna för EU.

Vill ni har ytterligare bakgrunder så gå in på Föreningen Nordens hemsida centralt eller se ovan på vår egen Örebrosida.

Vi firar dagen med Nordiskt gästabud i kväll med Åländsk mat och prat.

Nordenhälsningar

Torgny Larsson

Ordförande Föreningen Norden i Örebro